måndag 20 januari 2020

Piratvatten

Vädret var lite ostabilt med mest mycke vind och stora vågor men med ”fönster” som vi kunde utnyttja. Passade på att fixa lite med rostiga gasflaskor som blev som nya.

Efter besök på Immigration och Custom hämtade vi ut våra tullfria varor (vin o öl) i Duty Free butiken i Marinan. Lämnade hamnen kl 16.00 efter att ha laddat ner senaste vädret. Överseglingen gick bra men var lite skumpig. Stjärnklart. Månen gjorde entré först efter midnatt.

Halvvägs passerade vi mellan de två oljeriggarna och fick besök som vi bara såg på radarn. En båt utan lanternor följde oss parallellt på ca 1 nm avstånd i ca 1 timme innan den saktade in o passerade bakom oss. Undrade förstås vad det var för filur.

Kom fram till Prickly Bay på Grenada vid soluppgången. Fick en mooringboj längst in mot Marinan. Efter en öl knoppade vi in några timmar.
”Nya” gasflaskor


Avfärd


Prickley Bay

måndag 13 januari 2020

Sjösättning o vänner i båten



Anlände sent på kvällen den 5:e Jan. Hämtade nyckel till hotellrummet hos vakten. Träffade Dwain på morgonen och bestämde vad som skulle göras. Träffade även Jonas Romell som hade tillsyn över arbetet med tillverkningen av de nya tankarna och själv gjorde installationen med slangar, pump och filter mm. Allt såg bra ut och vi kunde börja med att få allt iordning inne i båten och måla botten.

Sjösättning på fredagen den 10:e Jan. Genomgående glada, trevliga och hjälpsamma ”trinidadianer” (eller va de kallas) mötte vi hela tiden. Gick för motor direkt till Crews Inn Marina där vi fick en bra plats. Råkade dessutom hamna bredvid ”Receta” med canadensarna Steve o Ann ombord. Steve var konvojledare när vi seglade ner till Trinidad i april förra året.

Han lagom lägga till innan våra vänner, Åsa och Jonny, kom på besök. De skall segla med oss några veckor. Tyvärr såg prognosen inte så jättebra ut. Mycket vind och grov sjö gör att vi får ta det lugnt ett tag. Ett stenkast från båten finns en pool som vi får använda. Och det gör vi. Varje dag. Livet kan vara gött för en bryggseglare som jobbar och sliter.

På lördagen den 11 Jan tog vi taxi till WestMall, ett köpcentra där vi bunkrade mat så mycket vi kunde. Chauffören väntade på en bar under tiden vi handlade. Hemresan var spännande. Jonny satt fram och var bredd att gripa in om det skulle behövas.

Det är ett slit och ett släp med båtar.









Stor hjälp av Jonas. Ny windex, däcksbelysning, installation av tankar, byte av fallbox mm.


Trasig fallbox längst upp i masten



En Carib vid poolen


Besök på köpcentrat med taxi

tisdag 7 januari 2020

VÄSTINDIEN NÄSTA




60 kg packning följde med oss hemifrån med taxi till centralen. Tog Buss4You till Arlanda, övernattning o sedan Norwegian till Miami via London/Gatwick, övernattning o sedan Caribbean Airline till Port of Spain. Beställd schuttelbuss till Peaks Yacht Service där vi kl 21.30 fick nyckel till vårt förbokade hotellrum (1 st stjärna, max) med AC. 

 Båten låg där vi lämnade den för 8 månader sedan. Hyggligt ren tack vare täckningen.

fredag 3 maj 2019

Onödigt spännande


Efter att ungdomarna lämnat oss tidigt på söndagsmorgonen den 21 april bar det av söderut. Tanken var att tillbringa några dagar vid Union Islands, Tobago Cays mm men ibland händer saker som gör att planerna måste ändras. I det här fallet en piratattack! 

Attacken hade ägt rum några dagar innan vi lämnade Bequia och i vattnet mellan Grenada och Trinidad. Det var ett par i en 50-fots segelbåt som seglade norrut från Trinidad till Grenada som hade blivit attackerade dagtid av 8st pirater som kom i öppen båt med stor utombordare. De försökte borda segelbåten men misslyckades pga hög sjö, vind och att segelbåten zick-zackade för att försvåra bordning. Sex av dem var beväpnade med gevär och pistoler som de använde. Båten träffades av 13 skott men ingen av de två ombord blev skadade. Vad gör man i ett sånt läge? Ska man slutföra planen på att gå till Trinidad, vilket försäkringsbolaget krävde för att försäkringen skulle gälla eller ska man avbryta och försöka hitta annan lösning? Det var frågan som nog fler än vi ställde oss. 

Internet är en fin tillgång i sådana här situationer. Efter några timmar hade en konvoj på fyra båtar organiserats. De närmaste timmarna fylldes den på med ytterligare fyra båtar. Trinidad Tobago Coast Guard och YSATT (lokala företagarföreningen) företrädd av Jesse James (!) engagerade sig och lovade oss eskort en del av sträckan (totalt ca 115 nm). Vi startade från Union Island kl 10.00 kl måndagen 22 apr och plockade upp övriga båtar vid Tyrell Bay på Carriacou ett par timmar senare. Nu var vi åtta båtar som seglade natt tillsammans i ”piratområdet”. Allt gick väl och vi kunde släppa ankaret i Scotland Bay på Trinidad vid 04.30 på morgonen. Vi hade alla såväl lanternor som AIS på efter krav från Coast Guard. Detta för att de skulle kunna följa oss bättre. 

Seglingen kändes trygg och bra och vi hade den absolut bekvämaste och finaste seglingen under våra tre månader bland öarna. Lagom vind och sjö akter om tvärs. Kanooon!

Vid framkomsten till varvet blev det inklarering och diverse fix med båten. Gratis service av watermakern, justering av lufttrycket i kicken mm mm. Hade haft dieselläckage från tanken ända sedan överseglingen. Konstaterade att den skulle bli svårt att täta. Nu blir det istället två helt nya tankar installerade varav en kommer att fungera som dagtank (Anm:kan även användas nattetid) vilket alltid garanterar ren diesel till motorn och generatorn. Blir jättebra!

Utöver tiden med båten så hade vi trevliga kvällar i sittbrunnarna på Bella Luna och Beaucastel som låg ”skavfötters” vid kajen. Varvets restaurang ”Zanzibar” serverade riktigt god mat på kvällarna. Vi var också på fest med de andra konvojseglarna en kväll. 

Nu är båten packeterad och ligger och väntar på nya tankar o känner säkert att vi tänker på den och de fantastiska månader vi haft ihop.


Möte med S/y Asta och S/y Bella Luna på Union Island. Ute på revet låg en liten bar som man fick ta dingen till. Kul att träffa Annica o Thomas på Asta. De var med o vinkade av oss på bryggan i Las Palmas.

Det här är båtarna som ingick i Convoy nr 1. Nfågra dagar efter vi kom över anordnades en fest för oss där båtföretagen och Coast Guard var representerade. 

Strax söder om vår båt (den röda pilen) skedde attacken. 




Scotland Bay, Trinidad. Här ankradevi upp i mörkret halv fem på morgonen. Lugn stilla vik. Tog en frukost innan vi drog den sista halvtimmen in till Peaks Boatyard där vi skall lägga upp för säsongen.

Här på Peaks Boatyard låg vi förtöjda en vecka innan upptagning. Blev en del fix med båten under tiden.

Upptagningen gick smidigt och proffsigt

Så här lägger man upp sina båtar på Trinidad och håller tummarnaatt det inte kommer någon hurricane på besök. Risken bedöms som väldigt liten.

Infettade tampar mm för att hindra termiter att käka upp båten.

Hejdå Trinidad! Nu bilresa till flyget, Caribbean Air till New York, en övernattning o sedan Norwegian till Estocolmo.

onsdag 1 maj 2019

Bequia


Om nu seglingen till St Lucia var lite gungig så blev det etter värre till Bequia som ligger strax söder om St Vincent. Ca 10 tim med vindbyar på 16-17 m/s, ganska grov sjö och ström. En squall med mycket regn gav sikt på ca 50 m. Efter att vi gått iland, suttit ner och beskådat detta paradis så bestämde vi oss för att ligga kvar resterande dagar till ungdomarna skulle resa hem ( med propellerplan från St Vincent via St Lucia till Martinique ).

Jättesköna dagar hade vi med bad, restaurangbesök och utflykter. Besökte bla en köldpaddsuppfödare på andra sidan ön. Vi gillade verkligen Bequia.


En ”Sundowner” på fördäck med hela familjen. Obligatoriskt vid solnedgången.

Så kul man kan ha det i vattnet!











Vy från strandbaren


Självklar utflykt till sköldpaddsuppfödningen. Väldigt intressant!


Full service! Leverans av diesel och vatten direkt vid båten. Förnämligt för den som behöver. Och det gjorde vi. Vår watermaker började krångla vilket gjorde att vi fyllde på några liter (700).

St Lucia


Efter flera månaders längtan fick vi äntligen besök av våra barn/ungdomar. Efter en lååång tröttande flygning var det nog mest avkoppling, bad och värme som lockade. Och hur blev det? Jo, en riktig rivstart med segling dagen efter från Le Marin på Martinique direkt till St Lucia. Lite gungigt var det väl och det föll inte alla i smaken direkt men efter några timmar kom vi i sjölä bakom St Lucia och kunde släppa ankaret i Rodney Bay. En stor skyddad vik med ganska få båtar. Ett dopp i 30,7grader i karibiska havet, en öl o sedan middag. Då mår man bra!

Solnedgång i Rodney Bay, St Lucia. Det är hit ARC-båtarna anländer efter överseglingen från Las Palmas i november.

Marigot Bay, St Lucia
Trång passage in till Marigot Bay ca 1tim segling söderut från Rodney Bay. Efter passagen öppnade sig en liten flad mad plats för ett 25-tal båtar som var hänvisade till att ligga vid boj. Kostnad, 300 kr/dygn. Helt ok tyckte vi. WiFi och tillträde till pool ingick i priset. Vi njöt i fulla drag tillsammans med våra ungdomar.



Härlig poolanläggning som uppskattades i värmen





Fin ankring vid boy inne i lagunen. Kostade 300 kr natten.


Hamnkapten Ford som hälsade oss varmt välkomna tillbaka nästa år

tisdag 9 april 2019

Martinique efter två månader i Västindien



Gick från Dominica direkt till Le Marine på Martinique. Fick en moringboj när vi kom och fick därefter samma plats i marinan invid bensinbryggan där vi låg när vi kom över. 

Fanns en del att greja i form av ej fungerande frys (den nya som monterades två månader tidigare), ej fungerande bogpropeller och laddare som inte gav någon ström. Efter några dagars svett, spring och telefonerande mm så var allt grejat. Det är faktiskt så vardagen är i båt. ALLA har mer eller mindre problem med sina båtar. Allt krånglar förr eller senare. Det är något man lärt sig att räkna med. 

Efter att allt hade åtgärdats så blev det bunkring. En del hittade vi i lokala butiker som man bla kunde ta sig till med dingen. Resten handlade vi när vi hyrde bil för en rundtur på ön. Passade då på att ta två nätter på hotell. Att ligga i stilla säng, simma i pool mm var ju ett tag sedan man unnade sig. Kul med lite miljöombyte. 

Vi har nu kryssat runt i två månader. Vi tycker det skall bli riktigt kul att komma hem, att träffa vänner och njuta av svensk sommar. Vi kommer ju ihåg hur härligt det var förra året. Därmed inte sagt att vi inte trivs här. Vi har och har haft en fantastisk upplevelse. En dröm har gått i uppfyllelse och vi nyper oss ofta i armen för att förstå att vi är här. Eller som vi skrev i bloggen sista dygnet av överfarten ”Man känner sig väldigt privilegierad”. 

Nu kommer Linn, David och Julia att segla med oss söderöver i två veckor vilket skall bli jätteskoj. Därefter seglar vi vidare ner till Trinidad för att lägga upp båten under orkansäsongen. Vi lämnar nu franska öar med bekväm internet och telefonuppkoppling. Får därför se hur vi kan ta hand om bloggen fortsättningsvis. 




Reparation av bogpropeller. Tung som attan. Behövdes rejäla doningar för att få loss skruvar som sannolikt inte rörts på 20 år. Resultatet blev bra. 

Här har man tänkt till för det stackars båtfolket. Butiken nere vid vattnet med möjlighet att rulla matvagnen ända ner till dingen. Förnämligt!

Karibisk humor

Torghandel överallt. Inte alltid så billigt men färskt. Ofta en vackert klädd kvinna som sköter ruljansen. 


 Bananer och mango i långa baner. Bananerna var redan skördade och mangon omogen. Vi fick nöja oss med utsikten.



Tog in två nätter på trevligt hotell i Pointe du Bout, en halvö väster om Fort de France. Mysig och välmående litet samhälle.

Omväxling förnöjer!

Tog bilen till enkelt shoppingställe (Carrefour) för att bunkra. Nyuppfört shoppingcentra i Fort de France där allt fanns utom digitaltermometer vilken stod på vår önskelista. Men å andra sida, va ska man med den till. Att det är varmt känner man ju ialla fall utan termometer.

Nästan allt detta skall få rum i frysen och kylen. Inte nog med det. Det skall även få rum i fem magar under två veckor. Dessutom lär det bli en del kompletteringar och restaurangbesök. Hur tusan skall det gå till? Vägen från bilen till båten var lång varför vi ”lånade” en kärra på obevakad plats.

Nu är det bara att vänta på att våra ungdomar ska anlända. De blir förstås upphämtade med bil av oss. Kul ska det bli!