Gav oss iväg från Ystad på midsommardagen, den 20 juni, efter lunch. Såvitt vi kunde se var allt ok med båten. Inga synliga skador. Satte på värmaren i regnrusket. Tänka sig, den startade! (vi hade ju inte använt den så där jättemycket i Karibien).
Ingen vind att tala om. 2-3 m/s var inte seglingsbart för en skuta som längtade hem väldigt, väldigt mycket. Beaucastel protesterade därför inte när vi tryckte på startknappen. Hon tuffade snällt i 7 kn när vi lade ut från Ystad, rundade Sandhammaren o satte kurs över Hanöbukten mot Utklippan. Strax innan vi skulle runda klippan tog vi beslutet att tanka i Karlskrona. Det blev en liten omväg på 5-6 timmar men nödvändig när vi hade kollat vädret och avståndet till nästa tankställe, Kalmar.
Efter 6 000 kr fattigare, men med fyllda tankar, tog vi oss ann Kalmarsund. Kan någon statistiker förklara varför sannolikheten för motvind alltid är 80 %, OAVSETT VILKET HÅLL MAN SEGLAR? Kalmarsund bjöd alltså på motvind. Den pendlade stadigt mellan 10 o 13 m/s. Tillsammans med kort krabb sjö så blev det en lång seg transport med stundtals bara 2-3 knop framåt. Ovanför Kalmar blev sjöarna längre o farten ökade.
Siktade på Landsort. Lite mindre vind men fortfarande mer eller mindre i näbben. Efter ca två dygn med motor kom belöningen. Med Landsort på styrbordssidan vred vinden och vi kunde rulla ut stor o genua o SEGLA! I 1,5 TIMMAR! Kan man tänka sig?
Vinden dog ut o vi flöt sakta fram mot Fifång (en av våra favoritöar). Istället för att slå på motorn gled vi in o ankrade med 3 andra båtar. Helt tyst, lugnt o stilla. Man viskade till varandra för att inte störa (vem som skulle kunna bli störd vete tusan). Fantastisk känsla efter två säsongers ankringar i stadiga 8-12 m/s. Tog ett dopp, en kaffe i sittbrunnen, bara njöt o konstaterade att det stämde verkligen. Sverige är fantastiskt!
Tisdag morgon lättade vi och tog motor hem i motvind (vad annars). Passerade in mellan vågbrytarna till hemmahamnen och möttes vi bryggan av några tappra som hälsade oss välkomna hem. Stort Tack ska ni ha! Det värmde! För oss var det en mycket speciell känsla att kunna förtöja vid hemmabryggan efter 5,5 år av diverse äventyr.
Varm jacka och ett äpple. Vad mer kan man begära?
Hygglig fart norr om Kalmar
1,5 timmars segling med Landsort om styrbord
Brandalsund. Motorgång in mot Mälaren.
Väntar på slussning i Södertälje
Förtöjd vid hemmabryggan. Känns ”gött” att ha henne där.
